F-kassan

Snaran dras åt runt vårt lands alla sjuka och svaga. Våra makthavare har bestämt sig för att dra åt riktigt hårt den här gången, genom att strypa all ekonomiska trygghet för den som inte kan tjäna sitt eget levebröd. Samtidigt som de själva roffar åt sig stora bitar av kakan, så att inte minsta lilla smula blir över.

Läs här! 

Alla medier tar nu upp frågan om regeringens nya sjukregler och gör den till den “stora nyheten”, vilket är jätte bra men inte så värst nytt faktiskt. Att frågan flyter upp till ytan igen beror nog mest på att till årsskiftet så drabbas ännu en stor grupp av alla de som är sjukskrivna. Detta kommer att fortsätta under 2010, för varje månad som går, kommer det att drabba ännu flera, beroende på hur långt fram deras tidsbegränsade sjukersättning gäller.

I april går min kvarvarande halva sjukersättning ut och då räknar jag kallt med att f-kassan kommer att anse mig vara fullt frisk och kapabel att arbeta 100%.

Steg 1 påbörjades redan hösten 2008. Då började man neka sjuka människor fortsatt sjukbidrag och tvinga dem att konkurera med fullt friska människor om jobben och redan där var vi många som hamnade i kläm mellan F-kassan och AF.

Något som jag tycker ha att medierna har missat, är att många av dessa långtidssjukskrivna personer inte heller är berättigad till a-kassa.

Det finns en regel som gör att om du har varit sjukskriven i mer än 5 år, (läs här) så är man inte längre berättigad till a-kassa, även om man har betalat sin avgift i alla år.

Så det måste ju betyda att det finns en hel del långtidssjukskrivna som inte har någon a-kassa som täcker upp deras sjukbidrag?

Själv blev jag av med halva mitt sjukbidrag i november 2008 och jag har fått hanka mig fram på den kvarstående halvan. Arbetsförmedlingen har inte kunnat få fram en ända lämplig sysselsättning åt mig under det gångna året, som kan kompensera mitt inkomstbortfall. De anser att jag är för sjuk!?

Fast F-kassan anser att jag är frisk nog att arbeta 50%, trots att de arbetsprövningar jag har gjort har bevisat något helt annat. De har snabbt försämrat min hälsa så pass att jag blivit tvungen att avsluta arbetsprövningen efter ett par månader, utan att ens kommit upp i en arbetstid på 25%. Förstår inte meningen med dessa arbetsprövningar, om de sen ändå inte bryr sig om resultatet?

Det skulle vara intressant att veta hur mycket pengar F-kassan spenderar varje år på alla sina omorganisationer och förändringar? Eller vad alla dessa dyra Rehab-utredningar mm som görs kostar? Sen bryr de sig inte ens om att göra någon uppföljning för att se till att personen får den hjälp som han/hon behöver? När man sen ska ansöka om förlängning av sjukbidraget, så tar de inte ens hänsyn till sina egna kostsamma utredningar? Vad är det då för meningen med dem? Inte är de till för att ta reda på hur folk mår och hjälpa dem mot ett friskare liv i alla fall.

 

Jag kan tillägga att jag gärna vill komma ut i arbetslivet igen. Främst för den sociala biten, men även för att få lite bättre ekonomi och för att få känna mig lite mer värdig.

Jag har mina begränsningar och jag vill inte tvingas till ett arbete som snabbt försämrar min hälsa. Alla vill vi ju må så bra som möjligt och helst få vara friska.

Att vara sjuk är det nog ingen som strävar efter att förbli, fast det tycks ju vår nuvarande regering tro?

Här kan ni läsa om vad Marcus Birros tycker om saken.

Det är ju inte bara de sjuka i samhället som har fått det sämre. Det gäller ju även alla de som är ofrivilligt arbetslösa. Även om jag är deltids arbetslös så är jag inte så insatt i vad som gäller, eftersom jag inte är berättigad till någon arbetslöshetsersättning.

Ha en bra dag där ute i vårt ruggiga och hårda land. Själv håller jag mig inne, blir billigast så…