Ont!

Idag är det inte kul att vara Sussi. Den kroniska värken finns ju där för jämnan och den har jag lärt mig att hantera. Då och då blir det värre än vanligt och just nu är det för jäkligt.

Den här den typ av värk är samma typ som den jag fått när jag har varit ute på arbetsprövningar tidigare. Den kommer smygande och stegras lite för varje dag som går, tills den nästan är outhärdlig och inget hjälper.

Nu har jag ju inte börjat jobba eller gjort något annat nytt dagligen under en längre tid, så jag förstår inte?

Visst kan värken öka om jag anstränger mig mer än vanligt, men den smärtan kommer direkt i samband med det jag gör och lyssnar jag inte på min kropp när den säger ifrån, så får jag räkna med någon/några dagar med ökad värk.

Visserligen städade jag här om dagen, men jag tog det i min egen takt och gjorde inget utöver det normala. Hade jag överansträngt mig, så hade smärtan kommit direkt då och gett med sig vid det här laget.

Den här värken har kommit smygande under sista veckan, huvudvärk, stel i nacken, som sen har spridit sig ner i axlarna, skuldrorna och nu har värken nått till den nedre delen av ryggen.

Jag är helt stel, känns som om någon har kört in en stör längst hela ryggraden på mig. Även själva smärtan är annorlunda. Den här är brännande, känns som det svider i huden på mig och den är totalt ihållande. Min vanliga smärta är molande och kommer och går i styrka och går att reglera något med hjälp av värktabletter.

De hjälper inte alls nu och ger inte minsta lindring. Värmekudden mjukar upp lite, men den täcker ju bara själva nacken/axlarna och har jag den för länge så känns den till sist så tung att jag inte orkar bära den.

Ibland kan jag “glömma” smärtan lite, om jag koncentrerar mig på annat, men nu tycks det tricket inte heller fungera.

Den här värken är för jävlig och den skrämmer mig. Jag vet av erfarenhet att den i värsta fall kan bli långvarig.

Den enda misstanke jag har, är den långvariga kylan. Även om jag undviker att vistas ute mer än korta stunder, så är det småkyligt inne också. Jag har alltid varma tofflor och kofta på mig, men man kanske går och spänner sig ändå? För jag är väldigt säker på att just den här smärtan kommer av spänningar i kroppen. Det är väl därför den alltid har kommit i samband med att jag har påbörjat nya uppgifter?

Har jag otur så kan den här värken hänga sig kvar i månader och kanske inte försvinner för en sommarvärmen kommer, det har hänt förr. Det känns som om nacken inte riktigt orkar hålla upp mitt huvud, som om det är för tungt? I värsta fall leder det här även till yrsel, men än så länge har jag klarat mig från det. Då blir man ju totalt handikappad och kan inte ens klara av att gå ut på egen hand.

Elmer, Martin (mitt barnbarn) & Mathilda en varm dag på stranden -09

Lite svårt att hålla humöret uppe när det känns så här, men jag försöker. Nu har jag ju fått gnälla av mig lite, men tyvärr tar det inte bort smärtan.

Håll tummarna för att det inte håller i sig så länge.