Låser bloggen

Hej vänner!

Jag har tagit ett beslut om att låsa min blogg efter som jag känner att jag inte längre kan skriva fritt ur mitt hjärta.

I gårdagens inlägg, tog jag ute mina känslor av en händelse som drabbat mitt dotter.

Nu har det visat sig att hennes kompis mamma läser min blogg, vilket jag absolut inte hade räknat med!?  Hade jag haft minsta aning om detta hade jag valt att inte yttrat mig om händelsen här på bloggen, med ökad risk för att det kommer att slå ännu hårdar mot min dotter än vad det redan nu gjort.

Jag skrev inte ut några namn, men självklart känner de igen sig. Jag är jätte ledsen för att jag tog ut min frustration över att se min dotter så ledsen och skrev av mig här på bloggen. Det var aldrig min mening att såra någon och för det ber jag så väldigt mycket om ursäkt, även om jag fortfarande känner att det känns orättvist att själva ansvaret av olyckshändelsen läggs över på oss.

Vissa ord jag skrev var inte så genomtänkta, men det var min ilska och mina sårade känslor över hur jag och Julia upplevt situationen. Jag ber om ursäkt för mina ord val, nu när jag vet att de sårat andra personer, men min känsla av att vi har blivit orättvist behandlade försvinner inte för det. Ett litet ord om att även de var ledsna för vad som hänt och ett vänligare bemötande, hade gjort stor skillnad och mina sårande ord hade aldrig blivit skrivna i min blogg?

Ni som känner mig, vet att jag är en snäll och vänlig person, som inte vill svartmåla andra eller har för vana att slänga skit runtomkring mig. Jag är en känslig person som tar illa vid mig när andra sårar de mina och ännu värre när det drabbar något utav mina barn. Det krävas rätt mycket för att jag ska göra mig osams med folk. Jag är långt ifrån den som ställer till bråk, utan väljer hellre att backa undan. Men någonstans måste ju även jag få lätta på trycket och frustrationen?

Det jag skriver här på bloggen är mina tankar och känslor om det som berör mitt liv och min sjukdom. Här får jag stöd och uppmuntran när det känns tufft från mina gulliga bloggvänner.

Jag började blogga för att de personer som inte bor i min närhet ändå ska ha möjlighet att följa vår vardag genom min blogg. Tanken på att personer som bor här, men som jag inte alls känner, skulle hitta min lilla trista blogg hade jag aldrig ens tänkt på?

Jag hoppas att flertalet av er som jag känner på riktigt eller alla ni andra som jag lärt känna här på bloggen, vill fortsätta att följa mig?

Jag kommer själv att skicka inbjudan till er som jag vet läser min blogg och som jag har adress  till, under de närmaste dagarna. Till er som smyger i kulisserna eller till de som jag inte har mejladresser till och ändå vill fortsätta att läsa min blogg, gör det enklast genom att tillkänna ge er själva och kontakta mig via min MSN eller Facebook. Har du inte tillgång till dessa, kan du lämna en kommentar här, med den mejl jag kan nå dig på.

Jag är ledsen för att behöva göra så här, men kan jag inte skriva fritt, så kan jag ju lika gärna sluta helt.

Jag har också skrivit ett långt och vänligt svar på den kommentar, som orsakade mitt beslut. Det känns för privat, så jag vill inte lägga ut den här på bloggen. Eftersom jag inte har någon mejladress att skicka den till, så behåller jag det för mig själv tillsvidare.

Jag kommer också att radera delar utav mitt tidigare inlägg och den kommentar som var orsaken mitt beslut att låsa bloggen. Jag försöker undvika att lägga ut andra personers namn på min blogg, förutom mina närmaste och det står jag fast vid. Visserligen valde person själv att lämna ut sitt och sin dotters namn, men jag väljer ändå att ta bort det.

Kommer inte att skriva något mer för än jag är klar med mina ändringar i bloggen.

Ha en fortsatt bra tisdag!