Mera sol & Vetlanda

Det blev inget bloggande igår kväll. Istället blev det en riktig telefonkväll.

Min gamla kompis Anita, som jag känt sen tonårstiden ringde mig. Sist vi träffades var över en lunch, strax innan jag flyttade från Stockholm.

Hon är usel på att höra av sig och det erkänner hon, men vi har känt varandra i en evighet, så det gör inget om det går något år mellan gångerna. Det blir bara dess då roligare och mer att prata om när vi väl hörs.

Nu har hon till och med planer på att komma ner och hälsa på mig under våren/sommaren och det ser jag verkligen fram emot.

Hon berättade att hon går en medial utbildning och frågade om hon kunde få öva på mig när hon kommer? Själv klart! Då blir det ju ännu mer spännande att få henne på besök.

Även min “styvmamma” Monica ringde och pratade bort en stund. Hon berömmer mig jämnt för min blogg som hon har för vana att läsa nästan dagligen. Tack så mycket för det!

Sen jag låste min blogg har Monica haft problem att komma in, så nu ska jag försöka hjälpa henne med det. Vill ju inte att hon ska behöva lida av bloggabstinens heller…

Fick även ett samtal från Teneriffa via MSN. Det var mitt kära gamla ex som också är en av mina trogna läsare, som berättade att resan gått bra. Tyvärr hade Julia redan somnat, så jag kunde inte säga godnatt till min älskade unge, men det blir nog flera tillfällen under veckan?

Till sist ringde även mina kära lilla mor och vi två pratade bort resten av kvällen, en bra bit in på natten.  Även mamma gav mig massor av beröm för min blogg och hon säger att hon är så stolt över mig.

Tack för alla snälla ord, de värmer.

Tyvärr har jag vissa problem med att känna den där stoltheten själv? Bara att nämna att jag fått beröm, känns som skryt. Skulle nog behöva jobba lite med både mitt självförtroende och min självkänsla?

Idag vaknade jag till ännu en solig dag och i morse åkte jag med Elmer och Paul till Vetlanda, där Paul skulle ta bussen tillbaka till Stockholm.

När vi hade vinkat av Paul blev det besök på Lidel och Willys, innan vi återvände till lilla Sävsjö.

Även om jag är uppriktigt SKIT TRÖTT på snö och vinter, så måste jag erkänna att det var rätt vackert längst vägen.

  Efter tövädret har snön packats ihop på ett snyggt sätt, som gör att hagarna och fälten ser släta och välformade ut. Naturens egen arkitekt har varit framme och skapat vackra former.

Nu väntar jag på att det enda “lilla”  hemmavarande barnet ska komma hem från skolan och liva  upp mitt tysta hem. Hoppas hon är på bra humör, för trots att solen skiner så fint, så känner jag mig lite ledsen och sorgsen idag, utan att riktigt veta varför? Längtar lite till Stockholm, till mina älskade söner och andra nära och kära.

Ha det så bra resten av dagen och hela kvällen…